Avgiftsfri kunskap?

Bejaka möjligheten att dela kunskap

Internet och datoriseringen ger oss oanade möjligheter att sprida information, utan kostnader för material och transport. Detta ger oss möjligheten att avskaffa de kostsamma, resursslösande och onödiga mellanhänder som traditionella bokförlag är.

Avgiftsfrikunskap.wordpress.com har startats för att samla erfarenheter, åsikter och tips kring hur vi kan skapa fri tillgång till kunskap.

Rätten till avgiftsfri utbildning

Enligt Högskoleförordningen (1 kap. 10 §) skall den högre utbildningen i Sverige vara avgiftsfri. Samtidigt tvingas vi varje termin lägga tusenlappar på kurslitteratur som vi inte ens valt själva. Detta gör i många fall en bra utbildning till en klassfråga – de som har sparade pengar eller hjälp hemmifrån har råd att köpa litteraturen, andra tvingas välja bort den eller bläddrar snabbt igenom referensexemplaret på biblioteket dagen före tentan.

Upphovsrättens uppkomst

Upphovsrätten har aldrig handlat om att en författare har rätt att tjäna pengar på sin text. Upphovsrätten skapades när boktryckarkonsten var ny. Då var det ett betydligt större antagande att sätta och trycka en bok, och för att få högsta möjliga vinning på sin arbetsinsats kom boktryckarna överens om copyright-systemet. Det innebar att tryckarna fick egenrätt till vissa böcker och att ingen annan fick ta en annan tryckares vinster genom att trycka samma bok.

Upphovsrättens uppkomst hade också en politisk sida – censur. För att förhindra framför allt protestanter från att sprida sina idéer bestämde Englands drottning Mary I år 1557 att endast boktryckargillet tilläts inneha boktryckarutrustning och att endast de skrifter som var godkända av hovet skulle få tryckas. (Läs mer)

Idag är det ofantligt mycket billigare att trycka och binda böcker, även på ett riktigt förlag. Ännu viktigare är det faktum att böcker över huvud taget inte behöver tryckas av centrala förlag. Texter kan nu spridas via internet, som pdf, de kan kopieras, skrivas ut på en egen skrivare eller bindas samman med enkla och billiga maskiner som även de minsta universitetstryckerier – och många privatpersoner – har tillgång till.

Kunskap skapas kollektivt

Tanken på ett geni som skapar och konsumenter som passivt tar emot är en tragisk och felaktig bild av verkligheten. Kunskap och idéer skapas i själva verket i ett socialt samspel. Det finns ingen naturlag som säger att vissa självutnämnda ”kreatörer” har rätt att tjäna pengar på idéer som i verkligheten är kollektiv egendom, producerad av oss alla tillsammans. (Se bildspel)

Digital utveckling är hållbar utveckling

Att bejaka fria e-böcker är ett sätt att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Många träd kan sparas när böcker digitaliseras. Många ogillar att läsa på datorn, men utvecklingen av e-paper går framåt och inom några år kommer marknaden troligtvis att svämma över av billiga och otroligt resurssnåla e-boksläsare. (Det finns redan ett antal att välja på, artikel kommer snart)

Vilka böcker vill vi läsa?

Böcker har skrivits, skrivs och kommer att fortsätta att skrivas, med eller utan ekonomiska incitament. De flesta människor vill påverka andra människor och dela med sig av tankar, känslor och insikter. Bortsett från att fritt skrivande är givande i sig får vi ofta belöning för detta i form av andra människors uppskattning. (Läs mer)

Frågan är väl – vill vi läsa böcker skrivna av engagerade och kunniga forskare och debattörer eller av personer som kluddrar ihop standardfraser som sedan säljs till överpris av Studentlitteratur? (Läs mer)

Varför ska arbetande människor betala andra för att tänka åt dem?

De flesta som skriver gör det för att de vill. Men hur många av alla studenter som jobbar extra på lager och i butiker gör det för nöjes skull? Upphovsrätten upprätthåller ett samhälle där några är professionella tänkare och konstnärer och andra förväntas slita för att försörja deras nöjesproduktion. Det är ett sjukt system. Studenter ska inte behöva sätta studierna åt sidan för att jobba ihop pengar till kurslitteraturen.

Ska vi betala två gånger?

Många böcker som sedan blir kurslitteratur har författats på betald arbetstid. Med statliga universitet och högskolor som arbetsgivare. Förlagen och författarna vill alltså att vi ska betala en andra gång för något som vi redan har betalat för via skattsedeln. Detta är förstås orimligt. En rimligare lösning vore att lärare som författar kurslitteratur ges rimligt utrymme för detta inom sina tjänster. Det skulle både de, studenterna och samhället tjäna på. (Läs mer)